Ser. C--Avhandlingar Och UppsatserP.A. Norstedt & söner, 1868 - Geology |
Other editions - View all
Common terms and phrases
aflagrade aflagringar afstånd allmänhet Analytiker Astarte Badelundaåsen berggrunden bildningar biåsar bladet blifvit blott bäddar Dalelfvens dalens dalgång deraf deremot derföre Enköpingsåsen Erdmann flyttblock forna Fosfor fot öfver fots djup fots höjd öfver Fyrisåns förekommande förhållande geologiska glaciala glacialleran glacialtiden grus gång gästgifvaregård hafva hittills hufvudåsarna hvarandra hvarfvig lera hvarfvig mergel hvars hvilka hvilket höjd öfver hafvet inlandsisarna innehåll inneliggande J. O. Fries jättegrytor jökelisarna kalkhalt krossgrusbäddarna krosstensgrus kusten kyrka landet lemningar leran lerlager liggande likasom långt län marlekor materialier moräner mosand mägtighet Mälaren nemligen ning nivå norra nuvarande Nyköpings län någongång närmare postglaciala rigtning Risån rullsand rullstenar rullstens rullstensgrus rullstensåsarna räfflor sand sannolikt sednare siluriska sjelfva sjön skalbankar skalgrusbankar skallemningar skiktad Skåne socken stranden Strömsholmsåsen större söder södra trakter Uppsala Uppsala län Uppsalaåsen utbreda utsträckning vatten vester vestra kustlandet vexlande våra åkerlera åsarnas åsens åsgropar äfven ända ändmoräner öfriga öfversta öster Östersjön östra
Popular passages
Page 252 - Asundens vattenyta har således fordom en g;ing varit icke obetydligt lägre, än den var närmast före den omförmälda sjösänkning"'". sjelf en gång skulle gå samma öde som sin föregångare till mötes. Vid odling af den till Rinkesta egendom i Arla socken i Nyköpings län hörande, kring Sörsjön belägna, mossmarken upptäcktes sålunda för några år tillbaka vid pågående bränning och odling ofta tre lager af tallstubbar, stående på rot öfver hvarandra. Och ett likartadt förekomstsätt...
Page 12 - ... Förekomsten av flinta (och krita) på svenska Västkusten har uppmärksammats och diskuterats sedan mycket länge. 1742 beskriver Linné-lärjungen Pehr Kalm flintfynd från Kosteröarna och Otterön (S. Grebbestad). 1868 konstaterar Erdmann att det måste funnits en kritformation på Västkusten ». . . hvilket är så mycket mera troligt, som, efter hvad kändt är, äfven på flera andra punkter af Halländska och Bohuslänska kusten, allt upp till Uddevalla, stycken och bollar af flinta...
Page 251 - Brunmosse i) i Dannicke socken invid Asundens vestra strand, förtjena att i detta afseende anföras såsom exempel. Den söder om Asbergby egendom i Östuna socken af Stockholms län belägne mossen är likaledes bekant för det stora antal stubbar och stammar af ek, som den innehåller i sitt inre. — I åtskilliga andra mossar träffar man stundom till och med flera lager af stubbar, stående på rot öfver hvarandra, till ett tecken af de flera efter hvarandra följande omvexlande torrläggningar...
Page 251 - ... stundom till och med flera lager af stubbar, stående på rot öfver hvarandra, till ett tecken af de flera efter hvarandra följande omvexlande torrläggningar och vattendränkningar, som här till följe af lokala förhållanden egt rum. Ty sedan mossen en gång kommit i det torrlagda skick, att en skogsvegetation på densamma kunnat utveckla sig, har den åter genom småningom skeende tilldämning vid utloppet, blifvit så vattendränkt, att skogen utdött eller ruttnat på stubben och kullfallit,...
Page 204 - Enligt anställda analyser stiger halten af svafvelsyra stundom ända till 1,5 procent och af fosforsyra till 0,3 procent. Men i sitt ursprungliga tillstånd innehåller leran icke svafvelsyra, utan svafvel '), förenadt dels med jern, dels med något alkali eller någon alkalisk jordart, hvilket också antydes genom den lukt af svafvelbunden vätgns, som leran utvecklar strax efter upptagning, isynnerhet om den begjutes med några droppar af en utspädd syra 2). Efter torkning och utsättning för...
Page 39 - ... ännu i dag framte sig för våra blickar. Den förut under glacialtiden afsatta hvarfviga leran hade redan på vissa lämpliga lokaler blifvit mantelformigt utbredd öfver stommen eller kärnan hos en del åsar. Nu tillkommo åter andra materialier af dels lerig, dels sandig eller grusig eller tom rullstensartad beskaffenhet, hvilka, allt efter gynnande lokala omständigheter, alla tillsammans eller blott en och annan, aflagrades öfver de redan förut afsatta bäddarne i mer och mindre väl...
Page 211 - ... ifrån de kuststräckor, som nyss deraf öfversvämmades. Men än mer, de visa dessa fakta, att den latenta metamorfismen med alla de kemiska och elektrogalvaniska krafter, som stå densamma till buds, — denna naturföreteelse, som på så olikartadt sätt ombildat och till hela deras inre väsen förändrat så många andra af vår jords äldsta och äldre bildningar, — äfven inom dessa yngsta aflagringar icke underlåtit att yttra sin verksamhet, likasom den utan tvifvel ännu i dag fortfar...
Page 288 - ... 0,5 fots höjdskilnad mellan de olika bäckenen, den östligaste af Mälarens fjärdar, den sk Riddarefjärden då borde hafva varit 11 — 12 fot högre, än för det närvarande. Mälarens utlopp här vid Stockholm skulle således vid den tiden hafva erbjudit den icke obetydliga fallhöjden af 11 — 12 fot. Men detta är dock för ingen del antagligt eller troligt, emedan en så betydande ort, som det forna Sigtuna då var eller åtminstone nyss hade varit, väl förutsätter en något så...
Page 26 - ... egna inre sambandet med hänsyn till bildningsorsak och samtidighet icke kan öfverses eller misskännas, som en gång förefunnits mellan dessa särskildta mer och mindre sporadiskt, men i en viss bestämd rigtning, uppträdande åsryggar. Fullt färdigbildade blefvo emellertid icke dessa åsar nu; under denna period uppbyggdes endast deras första stomme eller inre kärna, hvilken, till följe af den nedsjunkande rörelse, som ännu oafbrutet pågick, tills vidare kom utom gränsen för vågslagets...
Page 50 - Sveriges kvartära bildningar sid. 52 beskrifver pinmo med följande ord: >eu utan ordning hopförd massa af gröfre eller finare grus och sand eller af ett nästan stoftfint mjöl, i mer och mindre grad späckadt med inneliggande större och mindre, kantiga, kantstötta eller kantrundade stenar och block, stundom äfven något mera afrundade och på ytan repade stenar (sk jökelstenar), det hela mer eller mindre hårdt sammanpackadt, ofta så fast och tätt, att endast spettet eller hackan förmår...