Katastrofen: roman

Front Cover
Åhlén & Åkerlunds, 1914

From inside the book

Common terms and phrases

Popular passages

Page 462 - Förminskadt men så tydligt, att han urskilde hvarje liten detalj, såg han en sluttande ås. På ena sidan låg en skog, en rad lärkträd, hvilkas nakna grenar sakta rörde sig för en svag vind. Bredvid skogen funnos några byggnader, ett lågt, bredt envåningshus med stora fönster och bredvid det några mindre kojor, alla snötäckta. Bakom huset fanns en större inhägnad, hvarest en flock djur rörde sig.
Page 40 - Alla byggnader utan undantag voro hvarandra precis lika. Deras yttre, såväl som inredningen stämde på millimetern. När han läst beskrifningen öfver, hur hundratals hus inom loppet af några dagar götos i formar, stelnade och inreddes, hade det storslagna däri tjusat Sven. Aldrig hade stadens företräden och möjligheter legat mer i öppen dag. Men när han nu stod framför dessa Ihus och betraktade dem, fann han likheten verka stötande.
Page 334 - Kväsandet i maskinens inre öfvergick till rytande, det lät som om luft med oerhörd styrka pressats ut genom en trång öppning. Så ändrade ljudet karaktär och en stark hetta blef förnimbar. Strax efteråt flöto bleka ljusstrimmor ut ur slangarne. I raka linier rusade de vidare, vidgade trattformigt ut sig och nådde murarne.
Page 32 - Yttersta österns vidder, där snön redan låg fotsdjup, stod för hans inre syn, han såg himlen hvälfva sig högblå öfver ändlösa hvita slätter. Och med ens kände han det, som om glastaket öfver hans hufvud sänkte sig, hotade att krossa honom.
Page 453 - Nöjet att i smutsen trampa ned det, som varit högst uppe, var oskattbart. Fötterna lyftes och trycktes mot marken, lyftes och trycktes ned. Takten ökades. Brösten flämtade och ögonen glödde. En vild yra grep alla.
Page 266 - Och nu urskilde alla hvad som händt. Handen, med hvilken han fattat kring stafven saknades. Det var en svartbränd armstump han höll upp i luften, och från den föll något, som liknade lätta askflagor.
Page 285 - Allt inom människan har blifvit disharmoni. Hvem har gifvit oss det vi nu äga? Du såväl som jag svarar: guldet. Allt annat har undergått förändringar, ensamt guldet har oföränderligt förblifvit detsamma.
Page 242 - Tänk sj äl f. skall du finna, hur oerhördt inveckladt samhällsmaskineriet är. Att vrida det tillbaka till en viss punkt är omöjligt. Därför måste det slås sönder.
Page 37 - Hvar och en med namnet Goldenmacher ställde alltid maktens bibehållande som det främsta målet, personliga tycken och önskningar existerade icke för honom.
Page 58 - Och detta fåtal har till sitt förfogande en hel klass af människor, hvilkas enda uppgift är att hjälpa dem hålla de många millionerna nere, stänga dem ute från ljuset och luften . . . från lif vet.

Bibliographic information