Hitom himlenNorstedt, 1949 - 327 pages |
From inside the book
Results 1-3 of 3
Page 12
... jojka och somliga grät och sedan låg de tolv man i en rad på golvet . Stjärnorna brann som lägereldar uppe på himlen . Den natten fick han själv sova inne hos det gamla folket . Han hade det gott under den styva fällen , och värdinnan ...
... jojka och somliga grät och sedan låg de tolv man i en rad på golvet . Stjärnorna brann som lägereldar uppe på himlen . Den natten fick han själv sova inne hos det gamla folket . Han hade det gott under den styva fällen , och värdinnan ...
Page 101
... jojka . Vändpunkten i John Niskanpääs liv dröjde att komma . Den tåliga gamla modern tänkte : ― Min son är bara barnet . Han må bli ett år äldre först . Han är mycket ung ännu . Hennes hjärta fylldes av rörelse när hon såg honom spana ...
... jojka . Vändpunkten i John Niskanpääs liv dröjde att komma . Den tåliga gamla modern tänkte : ― Min son är bara barnet . Han må bli ett år äldre först . Han är mycket ung ännu . Hennes hjärta fylldes av rörelse när hon såg honom spana ...
Page 227
... jojka , det måste varit handelsmannen Tuiki som var lapp och hade en illaluktande käft . Luften var varm och steg fridfullt upp mot taket . Den liknade en gjutmassa av lampsken och gråljus utifrån vintersnön . Men sen klövs den i dra ...
... jojka , det måste varit handelsmannen Tuiki som var lapp och hade en illaluktande käft . Luften var varm och steg fridfullt upp mot taket . Den liknade en gjutmassa av lampsken och gråljus utifrån vintersnön . Men sen klövs den i dra ...
Other editions - View all
Common terms and phrases
ansikte ansiktet barn barnet Besksött blick blivit bonden Hjert Bonden Vaara bordet bröstet började drog Därpå dörren dövstumma flickan elden Emma Niskanpää fadern fanns farmodern fast fingrarna frågade fått fähuset föll fönstret förnam fötterna gamla kvinnan gick golvet gossen gång gården gårdsplanen Heiki hjärta husbonden hustrun huvudduken huvudet hålla händerna höll hörde Ibland ihop ingenting John Niskanpää jojka kaffe Kanhända karl kinder kjolar kläder kofta kropp kvinna kvällen kände lappen Sturk liknade lilla luften lukten låg långt längre läpparna lät mannen midja modern morgon mumlade munnen myren männen människa Mäntyjärvi norna nödd pannan passade pratade Predikanten pörtet Renströms Renströmsvärdinnan ropade ryggen rörde röst sa Emma Niskanpää saliv satt själva skidorna skugga sköt smula små snön sonen spisen stack steg stod stund svarade svett såg sömnen sörlänningar tankar tjocka Tuiki tycktes tyst tänkte vassla visste Voj voj väg vände värdinnan ögon ögonblick