Linné, Volumes 1-2 (Google eBook)

Front Cover
Fahlcrantz & Company, 1903 - 444 pages
0 Reviews
  

What people are saying - Write a review

We haven't found any reviews in the usual places.

Related books

Other editions - View all

Common terms and phrases

Popular passages

Page 96 - ... fåfängt. Med honom kom ett folk, jag visste ej, om det var man eller qvinna. Jag tror aldrig, att Poeten så nätt afbildat en furia, som icke denna bättre henne representerade, att man ej utan orsak måste tro, att hon var kommen från Styx. Hon såg ut helt liten, ansigtet var helt svartbrunt af rök, ögonen bruna, lysandes, ögonbrynen svarta, håret helt becksvart och omkring hufvudet nedslaget; här på satt en röd, platt mössa, kjortelen var grå, och i barmen, som såg ut likt grodskinn,...
Page 96 - O tu stackars karl, hvar för en svår ödets vilkor har drifvit tig hit, dit ingen förr vågat sig, jag har ännu ej sett främmat? Tu stackars karl, hur har tu kommit hit och hvart vill tu? Ser tu hvad för boningar vi hafvom, ser tu med hvad för möda vi kunnom komma till kyrkan?' Jag frågade henne väg att komma någon hvart, antingen fram eller tillhakas, dock ej den jag kommit dit. 'Nej, du karl, du måste tillhakas samma väg du kom, ingen annor väg gifs; den slipper du intet. Ej heller...
Page 333 - Träbyggningar, af t\vå wåningar och nära intil hwarandra stälde, utanpå beslagna med bräder samt målade med röd eller gul färg, men knutar och fönsterkarmar med hwit eller blå, så ät de på någon distance mycket likna stenhus. Grunden eller murarne äro, äfwen som wäggarne, beslagne med bräder. Taken äro af tegel och fönstren af Ängelskt eller Franskt glas...
Page 296 - Studenterna, som redan förut skockat sig i auditoriets främre del (ri choret"), stego upp på bänkarne, hoppade, stampade, skrattade och skreko, allt under det att latinska otidigheter flödade. "Jag har aldrig", säger en vid tillfället närvarande, "hördt et sådant owett på latin; säges ock, ät det aldrig wid Acad. Ups. förr passerat så groft".
Page 10 - Skriften är så till vida defekt, som den börjar med Pentandria, men antalet af de till de föregående klasserna hörande växterna kan ej hafva varit synnerligen stort. — Den föreliggande delen upptager .224 olika växter, hvaraf dock flera äro endast former af samma art. Med fruktträd var trädgården efter den tidens förhållanden ganska väl och med köksväxter rikligt försedd; så ock med prydnadsörter. Såsom exempel på den tiden mindre ofta odlade må här följande nämnas, med...
Page 23 - LINNSUS, en synnerligen utmärkt yngling af aktad familj; och på det han hos dem må vara mera välkommen och redan vid första inträdet må kunna ställa sig under deras ynnestfulla hägn, söker han förete intyg öfver sina studier och sitt lefverne. Till den ändan betygar jag, att han i sin vandel här ådagalagt ett gudfruktigt, godt och hedrande uppförande, på sina studier användt oförtröttad flit och afhållit sig från allt dåligt umgänge. Derför anbefaller jag hos dig, Herr...
Page 92 - I soluppgången var träffeligt nöje se uti den stilla floden, som hvarken Najades med sin flod eller strömmande, ej heller ^Eolus med sitt fräsande oroat, huru skogen, som låg på bägge sidor, viste för dem resandom ett underjordiskt rike i vattnet. På bägge sidor lågo stora hedar, branta åt åkanten, med buskasier utsirade, hvilka i vattnet viste en jord, som var brant, men sluttade ifrån oss liksom en underjordisk jord.
Page 145 - bakas tillsamman", hvarefter lungsot snart inträder. Detta var här så normalt, att man ej utan förvåning "i kyrkan såg ett par grå gubbar, men man fick veta, att deras profession var skräddare och skomakare och ej att gå i grufvan".
Page 304 - Upsala universitet och därigenom återgifvit mig åt botaniken, hvarifrån jag varit biltog under tre år, som jag måst tillbringa bland sjuka i Stockholm. Om lif och hälsa förunnas mig, skall Ni, som jag hoppas, nu fl se mig uträtta något i botaniken.
Page 20 - ÖRTERNE utgjöra Noblessen, och prunka med sine konstige klädningar, med sine lysande blommor, samt lukt och smak. TRÄDEN äro de Förnäme med sine högstammige beständige kronor; de gjöra lugn för de andre och vederqvicka dem med sine utdunstningar. De taggige BUSKAR hålla sig mäst ibland dem, hvilka, som vakthafvande Soldater med sine gevär, försvara de späde växter, som draga sig til dem.

Bibliographic information