Samlade skrifter, Volume 1

Front Cover
 

What people are saying - Write a review

We haven't found any reviews in the usual places.

Selected pages

Other editions - View all

Common terms and phrases

Popular passages

Page 387 - Kring din konungastol, djupt i blånande natt, har du verldarna satt som vasaller. Du ser på de bedjande ner; men i ljus är din gång. Se, naturen är död. Natten, vålnaders vän, på dess bleknade prakt har sitt bårtäcke lagt. Mången nattlampa ser uti sorghuset ner. Men du stiger igen utur östern i glöd. Som en ros ur sin knopp växer skapelsen opp. Den får lif, den får färg, men du nedblickar glad på de gnistrande blad, på de flammande berg.
Page 68 - Se hennes krycka , . . . hennes slocknande ögon , smärtan omkring den tysta munnen, h varföre sitter hon der, .... derföre att hon ej kan vara annorstädes; . . . hon är, der hennes hjerta är, vid sina barns graf. Sorgen öfver dem har gjort hennes ögons och hennes förstånds ljus skumma. Hon märker ej, hur höstlöfven falla omkring henne, hon känner...
Page 68 - Ingeu, som känner henne, talar till henne, och hon talar till ingen. Hon har dock ett mål, hon väntar . . . • hvad? . . . döden! Under långa år har hon sett grafvar omkring sig öppnas och i tyst och fredligt sköte emottaga jordens trötte vandrare, men ännu sitter hon, en död bland de döde, och väntar.
Page 195 - ... beläsen. En lärd i stubb (det är ett rön) satirens udd ej undanslipper, och vitterheten hos vårt kön bör höra blott till våra nipper.
Page 63 - ... kanske vara mera blygsam, — förlåt! — men om jag vill tro det, om jag säger det, är det derföre att jag älskar, — och att, misströstande att för varelser mig så kära kunna afvända ödets slag, har jag satt hoppet af mitt hela lif på att mildra dem. Ja, jag tror, att blott för våra blickar utvecklar sig smärtornas gåta i sina minsta delar, och att blott oss är gifvet, i känslans och godhetens inspiration, ana det dolda som plågar, det osynliga som tär.
Page 280 - Den som tror mig, de gerningar, som jag gör, skall ock han göra och skatt göra större än dem. Joh. 14, 12; jämför Mark. 11, 22, 23. Och jag hafver gifvit dem den herrlighet, som Du •mig gifvit hafver, att de skola vara ett, såsom ock vi äro ett.
Page 280 - Edert hjerta vare icke bedröfvadt: tron I på Gud, så tror ock på mig.» «I min Faders hus äro många boningar: om så icke vore, säger jag dock eder, att jag går bort till att bereda eder rum.
Page 226 - Det är ett fel att löjet hämma När man så mycket löjligt ser; Det är ett brott att ögat dämma När mensklighet om tårar ber.
Page 85 - Han har familj, tillgifna vänner, och räknar till sin slägt alla dem som inga ha. Han älskar, han är älskad, han kan göra lyckliga, han är lycklig.
Page 308 - Hvad! af den saktliga ån, som flyter i dalen och speglar Allt hvad den far förbi, stränder och menskor och djur, Fordrar du språng upp till skyn, som af vattenspelet vid slottet, Fordrar du forsens, en sjö hvälfvande, kraft och musik P Blott med den näbb han fått, hvar fogel sjunger i skogen.

Bibliographic information