Handlingar rörande Sveriges historia...1891 |
Other editions - View all
Common terms and phrases
Adelen allenast altidh altt Ammiralen Her Carll Axell Baner Befaltes Bispen bleff bliffva breff Cammaren Cammarrådh Carll Bonde Chronan Clas Flemingh dedt dee haffva derföre domb Drotzen Her Gabr effter elljest emillan Episcopus Erich Ryningh Excell:s frampt förtaalde Gardie giffva gjöra godh godt godz Greff Pär Brahe hafft Her Clas Flemingh Hoffrätten holla hoos huru hvadh hvar intet haffver jagh Johan Skytte kommen Kongl Konungen licenterne lijckväll låta Maij:tt Maij:ttz Marsken Greff Jacob Matthias Soop medell medh meente mehra meningh migh motte myckit nepligen någre Oplästes oppå opå Oxenstierna Bengtsson Oxenstierna Gustaffsson privilegier præstera puncta Pär Baner Regeringen och Rådet resolution Resolverades Richs-Cantzleren richsdaler Rijckzens rijket Rådh saak Sade sahl sampt Schytte sigh sjelff Skattmästaren Her Gabr skee skole skriffvas stoor Ständerne thet tijdh tractera Tysklandh Underskreffves uthan uthe uthi vele vidh voro in Senatu väll åhr Åke Axelsson ähr äre öffver Öffversten
Popular passages
Page ii - Handlingar rörande Sveriges historia. Med understöd af statsmedel i tryck utgifna af kongl.
Page 449 - Och derföre kunne här gälla, hwadh een seger: In magno delicto, exiguum supplicium satis est patri, et qui vult amari, langvida regnet manu.
Page 331 - Uthi hvar sticht är een serdeles form och modus till att informera ungdomen, aff hvilken diversitet synes all confusion herröra. Mente nödigt vara, att dee sigh samsatte om een conformitet öffver heela rijket, sflsom om visse böcker hvilke skulle läsas eller intet, och annat ete.
Page 331 - Bisperne hvar i sitt sticht haffve fuller ordnat hvadh lenda kan Gudz församblingh till ähra och ähörerne till förkofring.
Page 332 - Prästerskapet, som skulle gjöra een viss ordningh öffver dee böcker, som skulle i scholerne läsas.
Page 753 - Baazium, effter som han är Regeringen och staten väll affectionerat och haffver disputerat pro veritate och elljest ähr een lärdh man.