En skådespelerskas minnen: sjelfbiografi

Front Cover
hos A.P. Landin, 1850
0 Reviews
 

What people are saying - Write a review

We haven't found any reviews in the usual places.

Common terms and phrases

Popular passages

Page 15 - den vackraste och ämablaste karl man kan tänka sig, men han var ocksä den farligaste — lika elak som vacker».
Page 61 - ... emedan jag betalar in uti pensionskassan. — Men mamsell får ej ändå heta fru! — Men har min frihet, kära du! Jag är ju derföre dömd, Marie, att lefva och dö med bara släta namnet af mamsell, men icke dömd att derföre vara utan en god vän; har jag nu den, så...
Page 30 - En flicka vid theatern, och en äldre flicka, och som har en sådan familj! den stackars grefve * * * skulle ju blifva Rochus Pumpernickel sjelf: nej, min kära Marie, han kan väl vara kär uti mig möjligtvis, men han har väl ändå sina fem skrufvar i behåll likvisst!
Page 17 - De tyckte väl att det var tåligt att se på. — Ja, och när han sade till dem: om herrarne ville vara så goda och inte gå så långt fram, ty ni synas uti salongen, och hon kan inte få hafva sina tankar på sin rol; ja, Marie, han skrek så hänlt att jag hörde hvart enda ord, och det var omöjligt för mig att låta bli.
Page 47 - Marie, huru besynnerliga äro icke dessa karlar! de kunna, då de finna oss älskvärda, våga allt för att vinna vår kärlek, och när det lyckats dem, huru länge veta de sätta värde derpå! De påstå, desse som sjelfve bryta sina eder, att det är förlorad uppmärksamhet på vår sida. Kan jag väl tro detta vara mer än en föregifning?
Page 61 - ... fremmandes vård, och sedan hvartill tjenar det att jag skall gifta mig då jag kan försörja mig sjelf? Jag har min goda lön att lefva utaf och när jag blir gammal och...
Page 62 - ... jag säker på, att det är ej tvånget, som håller honom qvar hos mig, hvilket mången gång är fallet med en äkta man, och äfven bortgiftas många flickor, som icke känna den persons lynne, karaktär och hjerla , med hvilken hon arm i arm skall vandra genom lifvet.
Page 48 - ... de äro så kalla, så liknöjda, som om de aldrig haft det aldraminsta tycke för den personen. Så är det ej med oss: vi kunna aldrig glömma den till.
Page 88 - H vårföre sade icke mamsell Henriette, att ni skulle fara dit? Om jag vetat det, hade jag säkert också varit der. Jag har hört sägas, att der skulle varit många fremmande personer och grefve * * * också.

Bibliographic information