Öfversigt af Kongl. Vetenskaps-akademiens förhandlingar, Volume 19

Front Cover
P. A. Norstedt & Söner, 1863 - Science
0 Reviews
 

What people are saying - Write a review

We haven't found any reviews in the usual places.

Other editions - View all

Popular passages

Page 591 - On the geographical distribution of the Genera and Species of Land Shells of the West India Islands, with a catalogue of the Species of each island. ' Ann. Lye. New York,
Page 515 - ... Man var i ovisshet om hvaraf laxen närde sig, eftersom man i magen endast anträffade en gulaktig slemmassa. Fiskarena, hvilkas åsigter de naturkunnige på denna tid i dylika frågor till det mesta delade, trodde, att laxen närde sig dels af blommor, dels af "ipsa temperies", samt hufvudsakligast af sjelfva vattnet, hvilket i upprördt tillstånd ansågs lemna flera näringsämnen, hvarföre också laxen troddes uppsöka och helst vistas i sjelfva forssarne, men GESNER säger sig äfven hafva...
Page 547 - Gebirgsflüsse hinaufzusteigen, auch bedürfen sie nicht einen so kräftigen Schwanz, mit welchem die brünstigen Individuen zur Ablagerung des befruchteten Laichs den kiesigen Grund der Gebirgsbäche aufwühlen müssen. Solche sterile Lachsforellen in ihrer veränderten Gestalt und verschiedenen Lebensweise unterscheiden sich auch durch einen verschiedenen Aufenthaltsort von den fortpflanzungsfähigen Lachsforellen. Sie halten sich nämlich während der warmen Jahreszeit im freien Wasser auf und...
Page 549 - Men då inan säkert vet, att i samma vattendrag de. begge arterna leka och fortplanta sig, är det förenadt med betydliga svårigheter att afgöra, huruvida de S. salar mest liknande sterila individerna böra hänföras till denna eller till S. trutta. Svårigheterna härutinnan blifva desto större derigenom, att man ännu icke känner huruvida steriliteten hos dessa är öfvergående eller ej. Tyvärr har jag först efter hemkomsten från resorna erhållit kännedom om' de upptäckter i denna...
Page 530 - nära sig laxarterna till en icke ringa del af larver af vatteninsekter samt smärre crustaceer. Direkta experimenter hafva visat, att lifligheten af köttets färg beror på den större eller mindre qvantitet Gammarider, som fisken liar tillgång till.
Page 562 - Fjällen utdraget tungfonniga (se fig. 7, 8, 9, tafl. XIII). Fårgen är hos denna art i allmänhet mörkare än hos föregående, derigenom att såväl huden är försedd med talrikare, mörka fläckar, som den fjällen öfverdragande hinnan med pigmentsgyttringar. Ryggen mörk, vanligen svartbrun eller sjögrön. Sidorna såväl under som ofvan linien försedda med mörka, xformiga fläckar. Undre fenorna hafva merendels samma färg som buken. Stjertfenan är ofta försedd med runda mörka fläckar....
Page 521 - I flera Ichtyologiska arbeten uttalas också den satsen, att knappast någon familj finnes, der arterna äro på ett så otillfredsställande sätt utredda eller mera motstridiga åsigter gjort sig gällande. Detta allmänt bekanta förhållande beror till största delen derpå, att de kännetecken, som vid de angifna arternas urskiljande blifvit begagnade, äro sådana som AGASSIZ och NILSSON anse otillräckliga på grund af de mångfaldiga variationer, som desamma äro -underkastade; ehuru...
Page 533 - Denna fiskform borde således hänföras till si. Sala?- VAL. Vid redogörelsen för digestionsorganernas olikheter hos laxarterna säger dock KNER,ft) att till följe af tandbyggnaden bör denna art hänföras till si. Fario VAL. De af KNER granskade exemplaren härstammade äfvenledes från Skandinavien. De författare, hvilka antagit de af VALENCIENNES uppställda slägtena hafva således äfven sjelfva visat dess olämplighet, och uttryckligen säger v. RAPPfff): "Der Unterschied zwischen Salar...
Page 536 - För att kunna utreda livad som är art inom laxslägtet eller ej, samt gifva åt arterna en säkrare begränsning är det ej heller af nöden att framleta nya förut obegagnade, mindre varierande karakterer. De hittills brukade kunna äfven fortfarande ganska väl användas, dock med det vilkor, att nödig upplysning alltid meddelas om de karakterer, som tillhöra hvartdera af fiskens utvecklingsstadier, samt att gränserna för dessas variationer noggrannt utstakas, sa att ej blotta variationer...
Page 579 - BL. skulle vara skiljd från C. fera JUR., derföre att bukoch bröstfenorna hos de af honom granskade exemplar af den torra arten voro längre än hos den sednare, men enär fenornas längd hos Sik-fiskarne varierar mycket, och då dessa hos yngre individer alltid äro proportionsvis längre, kan dessas förhållande till kroppslängden föga användas vid artbegränsningen, än mindre kunna smärre olikheter derutinnan utvisa bestäindt skiljda arter, då alla karakterer för öfrigt äro gemensamma.

Bibliographic information