Om Sveriges äldsta indeling i landskap, och landskapslagarnes upkomst

Front Cover
Palmblad, Sebell & c., 1835 - Sweden - 73 pages
0 Reviews
 

What people are saying - Write a review

We haven't found any reviews in the usual places.

Selected pages

Common terms and phrases

Popular passages

Page 64 - Hos ett folk, som i sin barndom ännu ligger vid naturens modersbröst, och hvars förståndsförmögenheter ännu äro föga utvecklade, är däremot känslan lifligare och inbillningskraften rikare; poesien är därför dess rätta element, och den poetiska formen således den, hvari det af en inre, naturlig drift söker uttrycken för sina känslor och begrepp; därför sammanhänger dess historia, dess filosofi, dess religion, dess lagar, ja man kan säga alla dess företag, med poesien».* Schlyter...
Page 63 - Det ligger i mcnniskonatnren , att ju mera vissa förmögenheten blifva hämmade eller outvecklade, dess mera utvecklar anden sin kraft i andra rigtningar, och det till en grad, som man ej skulle tro vara möjlig; likasom strömmen, på ett ställe hämmad i sitt lopp, flödar öfver på ett annat, dit han annars ej skulle kunnat höja sig. Hos en blind menniska t.
Page 63 - De som icke lärt konsten att genom skrift förvara sitt kunskapsförråd, och uttrycka sina tankar, hafva däremot förmågan att minnas och att oberedde muntligen uttrycka sig, äfven i en poetisk form, till en grad utbildad, som förefaller oss fabelaktig. Likaså är hos ett folk, som i sin barndom ännu ligger vid naturens modersbröst, och hvars förståndsförmögenheter ännu äro föga utvecklade...
Page 63 - Hos en blind menniska t. ex. kan känseln utbilda sig till — om jag så får säga — ett slags syn i fingerspetsarne , till en förmåga att stundom äfven på afstånd förnimma föremålen, som måste förefalla hvar och en ined syn begnfvad menniska obegriplig.
Page 64 - ... nämligen genom tradition blifvit utbildade. Spår af denna lagarnes poetiska grundval , och i allmänhet af det poetiska sinne, som äfven i dem varit verksamt, visa sig öfverallt i de poetiska bestämmelser, de symboliska handlingar som der förekomma, och...
Page 61 - ... uppstått, och såsom landskapets högste domare».* Lagmannens hufvudsakliga åligganden voro att inför den samlade tingsmenigheten föredraga lagen samt att i hvart till hans pröfning hänskjutet mål bestämma hvad som för lag skulle anses. I hvart och ett af Sveriges landskap, säger Sturluson, »är landsting och egen lag i många stycken; öfver hvar lag är en lagman, och han råder mest med bönderne, ty det skall vara lag, som han säger».** Med dessa ord är lagmannens uppgift antydd.
Page 62 - ... tvifvel den poetiska. På en tid, då lagarne ännu ej voro skriftligen upptecknade, kan man knappt tänka sig någon annan. Vida lättare hade den muntliga traditionen af historien .kunnat fortgå i en blott prosaiskt berättande form; men likväl kan man vara öfvertygad, att den trovärdighet som, med afdrag af uppenbart fabelaktiga tillsatser, i det hela stämplar en Sturlesons berättelser om händelser från...
Page 26 - Sudirmanna land. Namnet Upland (pl.) är dock, likasom Smaland, collectift , och har afseende på de tre så kallade folk fond, och den vid hafvet belägna Ropen, hvaraf det utgjordes.

Bibliographic information