De nya poeterna (80-talet): dokument och kåserier |
Other editions - View all
Common terms and phrases
A. U. Bååth akademiens Anne Charlotte Anne Charlotte Leffler ansikte arbete August Strindberg berättelsen blef blick blifva blifvit blott Brandes böcker började C. D. af Wirsén dikt diktning drömmar dylikt döden Ernst Ahlgren friska fråga författarinnan gamla generation Georg Brandes Georg Nordensvan gifva gifvit godt gripande Gustaf af Geijerstam gång hafva helt hjärta hufvud huru hvarandra hvarje hvars hvil hvilka hvilket hålla händer Ibsen idéer Judas kommande konst konstnärliga kritiken kvinna känsla kärlek Leffler lefva lifvet liga litet litteratur litterära luft lust lycka låg långt låter länge längre moderna mål män människor ning novell Ola Hansson Oscar Levertin personliga poet roman rätt Röda rummet Sensitiva amorosa signaturerna själ själf skald skildra skildringar skref skrifva skrifvit smula små starka Stella Kleve strid sträfva sträfvan stämning tankar tidning Tor Hedberg tycker tänka ungdom vackra verk voro våra världen äfven älskar öfrigt öfver ögon
Popular passages
Page 413 - Vad tjänar det till att söka bygga upp ett liv, då vi behärskas av makter som vi icke känna och då vi icke veta mera om vårt lönnliga känsloliv än de grodd och knoppar, som nu svälla och spira här runt omkring oss veta huru deras celler danas...
Page 115 - Der låg ett skimmer öfver Gustafs dagar, fantastiskt, utländskt, flärdfullt om du vill, men det var sol deri, och, hur du klagar, hvar stodo vi, om de ej varit till? All bildning står på ofri grund till slutet, blott...
Page 273 - Klockorna stanna. Tumlande ljuden domna, tonande sakta hän de sista somna. Bräker ett får där ur stall, och säkra, raska, hastande steg i vägens lera plaska. Tystnad vida. Ett skott där vid gaveln brinner, skenet längs med kalkade väggen rinner. Skott på skott. Nu tändas högtidsljusen. Helig afton. Det glimmar ur alla husen.
Page 219 - Nu ringde det sju i Katrina, och Maria sekunderade med sin mjältsjuka diskant, och Storkyrkan och Tyskan fyllde i med sina basar, och hela rymden dallrade snart av ljudet från alla stadens sjuklockor ; men när de tystnat, den ena efter den andra, hördes ännu långt i fjärran den sista sjunga sin fridfulla aftonsång; den hade en högre ton, en renare klang och ett hastigare tempo än de andra — ty den har så!
Page 219 - Han lyssnade och sökte utröna varifrån ljudet kom, ty det syntes väcka minnen hos honom. Då blev hans min så vek och hans ansikte uttryckte den smärta, som ett barn erfar då det känner sig vara lämnat ensamt. Och han var ensam, ty hans far och mor lågo borta på Klara kyrkogård, därifrån klockan ännu hördes, och han var ett barn, ty han trodde ännu på allt, både sant och sagor.
Page 206 - Och nu jag vinkar mitt: lycka på färden, åt djärve seglarn, som ej vill lyss till honom som förliste där ute nyss! Styr högt mot vinden, rätt ut på fjärden, dit bort mot målet, dit du vill så gärna: du faller dock av som vi gjorde alla, om ock ditt märke du tar på en stjärna, ty himlens stjärnor ju också falla!
Page 412 - Jag har nu icke mer än ett enda intresse kvar: att studera och njuta könet. Alla de rottrådar, medelst vilka mitt väsen grott samman med livet och genom vilka det sugit sig näring ur detta, ha en efter annan förtorkat och skrumpit ihop, alla utom en enda, och denna enda har vuxit sig stor och mättat sig med saft, borrat sig ner och...
Page 407 - Men, liksom i nattluften dröjer en pinsam skälvning av dagens hetta och dagens larm, något som våndas och vrider sig, som skorrar så smärtsamt som ett falskt ackord, som kvider så hjälplöst som ett sjukt barn, — så sitter i mitt väsens innersta gömslen, i det hudlösa köttets nervnät, som en aldrig domnande oro, livsångestens ryckande, hullingtäckta tagg.
Page 128 - Nej, alla de stora, sociala problemen, hvilka hänga hotande och olösta öfver oss, låta oss se tungsintare på lifvet, och de aldrig i någon tid så] skarpt iakttagna pauperism-förhållandena, göra oss mindre benägna än I, att tro, att allt ledes till det bästa af en verldsordnande hand.
Page 272 - Skymmande dimma våt över slätten vilar, röda grenar streta från kala pilar, åkrarnes fåror ligga i disig väta, gårdarne töcknigt skymta bak vallar räta. Tystnad vida. Man hör, hur det sakta lackar droppe på droppe från närmaste tak och stackar. Klämtande borta i fjärran klockor ringa. Ensamt och matt de hän över nejden klinga; mötas av klocksång ny från en annan kyrka. Nu helt nära det tonar med större styrka. Ringer i alla byar. I dimman draga ut över bygden tonerna, starka,...