Ax och halm

Front Cover
A. Bonnier, 1887 - Swedish fiction - 215 pages
0 Reviews
 

What people are saying - Write a review

We haven't found any reviews in the usual places.

Selected pages

Common terms and phrases

Popular passages

Page 141 - Jag bringar drufvor, jag bringar rosor, Jag skänker i af mitt unga vin, På alla stigar, på alla kosor Jag slår den ljudande tamburin.
Page 37 - En tok var han. Ty han skulle heldre velat ha haft en hustru, som svikit honom, om hon ångrat sig, höjt sig till honom i kärlek, värmts för hans intressen och mött honom med sympati.
Page 109 - Se här,» sade han och framräckte sin seniga, mörka hand till beskådande, »se nu på er egen, på de smala hvita fingrarna! De ha intet gemensamt med dessa händer. Det ligger en afgrund mellan dem ännu. Tar jag någon i hand, är det en broder, en syster. En lögn skiljer de hvita och de mörka händerna åt. Men en lögn skall inte förena dem.
Page 175 - Ruth begagnade sig så mycket som möjligt af åskådningsmateriel; och som hon icke hade sådant hopadt i sitt hem, fingo hon och lärjungen en helsosam rörelse i det fria, genom att flera gånger i veckan besöka museer och samlingar, hvarjämte de i skog och äng gjorde trägna iakttagelser öfver naturens lif.
Page 161 - De visste litet hvar, att hon flera gånger i veckan gaf någon af de fattigaste en tyst vink att stanna och dela hennes torftiga måltid. De förstodo, att de smala, docerande fingrarna framtrollat de strumpor, hvarmed hon beklädde nakna små fötter.
Page 14 - En dag, när detta energiska fruntimmer spelat en timme, lärt femton franska glosor och sytt en hel figur på förmaksmöbeln, lade hon sig helt uttröttad, som man väl kan tänka sig, på soffan med en roman i handen.
Page 29 - I fall den, som sköter husets yttre affärer, inte sätter sig i förbindelse med den som sköter de inre, så kanske inte det går alls.
Page 139 - Hennes hand skall aldrig mäkta bära den högre sanningens fackla. Hennes blick fördrager ej dess ljus, och hon vill helst ledas af aningen och instinkten.
Page 168 - Gamle Vikland hade varit en rik köpman, som hållit stort hus och slösande anordnat nöjen åt sin dotter.
Page 190 - Men hon afslog dem, ty ännu bunden af sitt gamla tycke ville hon icke gifta sig utan kärlek.

Bibliographic information