Nässlorna blommaBonniers, 1974 - 235 pages |
From inside the book
Results 1-3 of 8
Page 110
... kalven . Nej ! Nej ! Hans för- tvivlan såg bara så ut . Först skrek han kvävda pipiga skri som när en trampad sork jämrar sig i tuvan . Hela hans kropp isades av fullväxt fasa . Hjärtat började slå , misshandla honom . Med knytnävarna ...
... kalven . Nej ! Nej ! Hans för- tvivlan såg bara så ut . Först skrek han kvävda pipiga skri som när en trampad sork jämrar sig i tuvan . Hela hans kropp isades av fullväxt fasa . Hjärtat började slå , misshandla honom . Med knytnävarna ...
Page 111
... kalven inpassad i den trånga jordhålan . När han gråtit lite och bett en bön om att Gud skulle förstå och lovat Gud bekännelse så fort han blev stor gav Gud honom lite köld igen till att kunna skotta jord över kalven . När han täckt ...
... kalven inpassad i den trånga jordhålan . När han gråtit lite och bett en bön om att Gud skulle förstå och lovat Gud bekännelse så fort han blev stor gav Gud honom lite köld igen till att kunna skotta jord över kalven . När han täckt ...
Page 129
... Kalven !! Den stod alldeles stilla . Den såg så underligt på honom . Oo ! Det hjortrongula månskenet speglades i ungdjurets ögon . Hela himlen var spökdrucken . Kalven stirrade som en katt . Oo ! - Martins röst blev ynkligt barnslig och ...
... Kalven !! Den stod alldeles stilla . Den såg så underligt på honom . Oo ! Det hjortrongula månskenet speglades i ungdjurets ögon . Hela himlen var spökdrucken . Kalven stirrade som en katt . Oo ! - Martins röst blev ynkligt barnslig och ...
Other editions - View all
Common terms and phrases
alldeles Back-Anna backstuga bambu barn Berta blick började Digerdöden drängar dung död dörren eviga fanns frågade Fröken Tyra fått föll gingo golvet grinden gråta Gunilla gång går gården handen Hanna Hellvig hette Hildur hjon huset huvudet hålla händerna höll hörde hösten ibland Inez inget inne Jaså Joel kaffe Kalifornien kalven Karla karotten Kaskadbergen kommo korridoren Kristens resa kropp krösen kvar kvällen kände lingon lite livet ljungen locktången lyssnade lyste låg långt Martin gick Martin satt Martinson Nässlorna blomma metodisterna mjölnaren människa natten Nässlorna blomma Olav pojken Pommern ropade rädd röst sade Martin själ sjöng skogen skrattade skrek skrik slog små snus snäll springa Stav stirrade stod stund svart Sven synd Syster Malin sågo talade tankard tanken Tasmanien Tollene trasmattorna träskor tyckte tyst tänkte underligt varandra Vendes Vilnäs Viran visste vita Vita havet voro vågade väg väldiga världen Wilhelm åter ögon