Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III's död: -1792

Front Cover
 

Other editions - View all

Common terms and phrases

Popular passages

Page 254 - Hör, ljuf i svarande toner, Hör rimmets gudomliga sång! Som sällhetens röster, Som oskuldens kyssar Hviskande sorla kring englarnes troner! Så ekos skall Förskönar och gläder Och tjusar den landtliga flöjten i dalen: Så, ack så! Mera ljufva Än englar och eko Svara hvarannan I ensliga skuggor Kärlekens suckar.
Page 330 - ... återstående olyckliga dagar. Är det väl nödigt för mig att vara personligen närvarande? Mina beständiga sjukdomar hafva gjort mig sådan, att jag säkert föga rekommenderar mig genom mitt utseende, hvilket mycket liknar, efter min tanka, spöket af en fördömd, — och ännu mindre genom min konversation, som alltid är kort och generad. Det var till en stor del detta som gjorde, att jag aldrig i person vågade visa mig för vår sal.
Page 242 - Nej, det är omöjligt. Denna pålysning behagar mig ej: den förmörkar både gifvaren och lydarn. Jag vördar poliskammarens befallning, men jag kan ej göra mig en pligt deraf. "Jag tillstår, denna snö är besvärlig för alla gående och åkande. Men — är den det för mig? Jag svarar nej. — Detta svar är husägarens, medborgarens, menniskans.
Page 454 - Månn' en titel, en prydnad, ett anseende öfver hopen, en beqvämligare lefnad? Månn' hofgunst och sällskapslof? Söker du blott att, af ingen oroad och oroande ingen, gå som man säger din verld igenom och låta verlden ha sin gång?... Då yngling! tro mig: det är icke dig, som snillet kallar att tala till folket. Försök ej att höja dig öfver medelmåttans krets.
Page 511 - Bouffonneri, det allvarsamma deremot stiger någongång till Sublimt. Af förra slaget anse vi de flesta af Författarens jemförelser: såsom att likna vissa höga vittra personer vid småvackra, vindögda och högfärdiga mamseller, svenska läsande allmänheten vid en (fruktansvärdt snart blifvande) bondförsamling i vett, Recensenten i Stockholms-Posten vid en vitterhetens, en det sannas och skönas klockare, med den oädla gamman att alltid modigt få taga upp psalmen, för att höra en lång...
Page 253 - Om starka själens klarhet Och gudars lugn du söker, Lär segrar på dig vinna, Till Stoas vishet gå; Lär, hög och modig, trampa De änderliga, veka, De blöda känslors skara, Att le åt qvinnojämmern Och åt de svagas fröjd! Hvad äro stormens ilar, Om i din själ ur Iwjrt?
Page 440 - Medelålderns barbari var vida vägnar ej så nesligt, icke heller så farligt, som det hvaraf vi nu hotas. Det var ett foster af okunnigheten, och skulle försvinna med henne. Man sof då och drömde; nu rasar man vaken. Man yrade då af mattighet, nu af blodfullhet...
Page 226 - ... derigenom, att den lemnade medelmåttan en fördubblad lätthet, och onödig, då vi redan på jambisk vers äga i vårt språk verkliga mästerstycken, så i det starka som behagliga. Sällskapet har dock genom ett mindre pris, eller Accessit *, velat betyga sin aktning för ett snille, hvars bemödande skall vinna ett allmänt bifall, då det samtycker att underkasta sig den erkända skaldekonstens stadgade lagar".
Page 338 - ... styrka och skönhet; de svinga sig opp i höjden, i sanning, på eldsvingar; men det sken de kasta omkring sig, är något helt annat än dagsljuset; det upplyser ej, leder ej, fägnar ej; det förstummar. Like luftsyner, som irra präktigt omkring på himmelen, hvälfva de sorglöst eldskroppen af sitt snille öfver alla ämnen, hvaraf blotta skymten kan sätta läsarens inbillning på något sätt i häpnad .... och förakta gudomligen alla det granskande vettets blygsamma erinringar»*). •...
Page 359 - Jag företog mig dessa öfversättningar, i synnerhet af Taeitus, med anledning af riksdagen, och den lätthet att bedragas, jag då såg hos alla. Jag skyndade med prenumerations-sedlar, för att draga fördel af det bästa i nationen. Men detta eländiga så kallade folk, som icke hade förnuft, behöfde ej snille. Man gapade...

Bibliographic information