Biographiske underrättelser om professorer vid Kongl. universitetet i Lund, ifrån dess inrättning till närvarande tid

Front Cover
Tryckt på L.Littorins förlaghos Schmidt, 1834 - 378 pages
0 Reviews
 

What people are saying - Write a review

We haven't found any reviews in the usual places.

Selected pages

Popular passages

Page 35 - Londinensium, och Musarum Tripudium in Caroli XI, Regis Sveciae, coronationem. Snart visade han likväl, huru liten mening han haft med denna sednare skriften, då Han vid Danska härarnes inbrott i Skåne 1677, med ett både på Latin och Danska författadt qväde lyckönskade Konung Christian till sin ankomst, kallar honom Spes jacentis terrae och yttrar ibland annat denna önskan: Perge Triumphator reliquas submittere terras; Sic redit ad Dominum, quod fuit ante, suum; med denna bifogade Danska...
Page 174 - Beskrifning på en gammal penning, som förvaras uti Mynt-samlingen vid Universitetet i Lund, införd i 4 Delen af K. Vitterhets -Academiens äldre handlingar, ifran sid. 82 till 140; — 11. Svea Rikes Stats-Kunskap, omarbetad och ökad upplaga af l Delen af hans Större Sammandrag af Svea Rikes Historia, Stockholm 1784; — 12. Justa parentalia manibus Regis Regnique Senatoris &c. Comitis Caroli Gyllenborg persoluta 1747; — 13. Oratio exsequialis in. memoriam Theol. Doctoris et Archi - Episcopi...
Page 237 - Tvenne menskoåldrar gick du nära, hand i hand med tiden, nöjd och god; ty du lyssnade till gubbens lära, och hans djupa ande du förstod. Ingen hörde dig den gamle klandra, och när ändtligt delte sig er stråt, skildens I ifrån hvarandra, som två vänner skiljas åt.
Page 237 - ... hem ifrån dig, undrande med skäl, att den lugne vise kände all hans galenskap så väl. Stilla verka, gagnande försvinna, ej att prisas utaf bygd och hof, var det mål, du ville vinna, ensam främling för ditt eget lof: lik den dagg,' som himlen droppa låter, endast nattens öra hör dess fall, men, när solen tändes åter, grönska både dal och vall. Tvenne menskoåldrar gick du nära, hand i hand med tiden, nöjd och god; ty du lyssnade till gubbens lära, och hans djupa ande du förstod.
Page 236 - Pedantismens mörka andar drogo långt iirån din boning med sitt hot Gästfrihet och glädje togo på din tröskel vän och fremling mot. Med en min, som ej på vördnad pockar, med en Väns, ej en Beskyddares, satt Du lugn bland dina silfverlockar som en christnad Socrates, Mognad vishet låg i hvad Du sade, sjelf i glädjens ton den låg ändå ; ty ditt skämt, likt biet, hade icke honung blott, men gadd också. Mången träffad narr med blygsel vände hem ifrån dig, undrande med skäl, att...
Page 236 - På dig sjelf din lycka stödde sig. Utur kojan steg du fram för verlden , Dina anor räknar du från dig. Lik en bäck, bland ängens blommor faren, Spegelklar och ren din lefnad låg. Ingen afund häfte vid Tiaren, Intet harmset öga stjernan såg. Inga moln uppå prelatens panna Skrämde ringheten ifrån hans dörr. Med det Rätta, Redliga och Sanna Räknade du slägt ännu som förr. Dock fast intet hot din vilja tydde, Fast hvart bud sin herrskardrägt tog af, Styrkans...
Page 43 - Carmen nobis, Divine Poeta, Quale sopor fessis in gramine : quale per cestum Dulcis aqua saliente sitim reslinguere rivo.
Page 236 - Du sade, sjelf i glädjens ton den lag ändå ; ty ditt skämt, likt biet, hade icke honung blott, men gadd också. Mången träffad narr med blygsel vände hem ifrån dig, undrande med skäl, att den lugne Vise kände all hans galenskap så väl. Stilla verka, gagnande försvinna, ej att prisas utaf bygd och hof, var det mål Du ville vinna, ensam fremling för ditt eget lof; lik den dagg...
Page 241 - Grekiska spraken vid Lunds Academie, emottog han condition i Kammarherren Arvid Trolles hus för dess äldste Son, som 4 år derefter på ett vådligt sätt slutade sina dagar. Med honom begaf han sig 1772 till Upsala, och förblef der i 3 ars tid, hvarunder han 1773 med sin Eleve gjorde en resa till Petersburg. Utnämndes till Linguarum Orientalium et Grzecae Professor i Lund d.
Page 60 - Biskopen: — ingen fråga förmår du sätta pä mig, som icke jag kan besvara. — Kom — sade bonden — låt oss slå vad, Högvördige Fadren om sin största silfver-kanna, och jag om mitt lass, i fall vi icke kunna besvara hvarandras frågor. — Må...

Bibliographic information