Samlingar för Nordens fornälskare: innehållande inskrifter, figurer, ruiner, verktyg, ho̊gar och stensåttnigar i Sverige och Norrige, med plancher, Volume 3

Front Cover
tryckte hos Fr. B. Nestius, 1830 - Norway
0 Reviews
 

What people are saying - Write a review

We haven't found any reviews in the usual places.

Contents

Other editions - View all

Popular passages

Page 141 - del künde medföra att adagalägga nâgot nytt, jämte nâgon kännedom af Österländerne. Men med Antiqviteter i allmänhet, och särdeles med de Nordiske, forhaller det sig sä, att ju mera enkelt och oinveckladt man kan förklara dem, desto närmare är man sanningen. Ja, till och med hvad de Klassiske och vida berycktade Egyptiske Hieroglyfer vidkommer; sä
Page 42 - mod, och stârmade âter till staden, som genast kapitulerade, underkastade sig Svenska väldet och gâfvo sina besegrare en half mark silfver af hvarje mantal i staden och dessutom allt det guild och alla vapen, som de tagit ifrân Danskarne. De yngre Svenskar ville plundra, men Olof och befälet hindrade det, man gaf stadens
Page 43 - och hans hufvud blef fördt till S:t Petri Kyrka i Bremen, men den öfriga kroppen blef begrafven i Björkö. Adam. Brem. säger sig hafva fâtt veta af Danska Konungen Sven (Estridsson), att da Unni kom, regerade i Sverige (ßjörkö) en Konung Ring med sina söner Erik och Emund, och att Rings företrädare voro
Page 14 - i dagen, sâsommynt, arbeten af guld, silfver, kâppar och kristall, brynstenar, flintor af flere former, proberstenar, stycken af svärd, spjut och pilar mm, men i synnerhet en mängd dels arbetadt, dels oarbetadt bernsten. Det är icke sä länge sedan man ännu allmänt bar pâ kroppen arbeten af bernsten, dels till prydnad och dels
Page 91 - att tiga vet manej, men skadi betyder pratsam och därföre äfven en skata. Flere andre att förtiga, hade de redan omtalte Jotiske Kämpar pâ Bolmsö Nordgötiske namn. Man skulle väl kunna invalida, att alle desse künde förut haft Finska namn, men att Asarne, da de kommit i bekantskap med dem, kallat dem efter de egenskaper de
Page 91 - eller Ur-göter, och det är härom, som olika meningar eller rättare gissningar kunna äga rum. Danske Kammarherren och Häfdetecknaren PF Suhm, som användt en stör del af sin lifstid och förmögenhet till fördel för undersökningar i Nordiska Historien, kom till det résultat, att Joterne voro Ur-göter. Vâr Lagerbring höll dem däremot
Page 128 - Skânska Samlingar p. 22, vid 1170 skrifves: Stora Köpinge i Ingelstads härad, sydväst frân kyrkan i västra kyrkoluckan, och ser man den hos Worm p. 182, vid 1171 kan slutligen anmärkas, att garden heter Dybäck uti Wämmenhögs härad, och finnes stenen hos Worm p. 198 med en mycket redigare och battre
Page 119 - Wästergötland, Laske Härad, Larf. Da jag aftecknade denne sten 1818 var den inmurad uti foten af kyrkomuren, sä att inskriften icke syntes fullständigt. Utom muren sag man desse ord: stin disi aftir Julin sun. Man ser sâledes, till minne af hvilken stenen är satt, och dessutom kan anmärkas den i Wästergötland
Page 14 - ifrân sig pâ människors och hästars fötter och pâ âkerredskapen. Doctor Blad, som i sina Samlingar har ätskilligt hithörande, nämner i Vitt.-Akad. Handl. Del. 10, p. 216 &c. att i svarta jorden funnits a:ne Medaljer af medel-bronz, en öfver Kejsar Leo VI, som blef Kejsare är 886, och hans broder Alexander, och en öfver Zoë och Constantinus
Page 111 - blef Herr Märten mördad. Traditionen Säger, att han blef ihjälslagen af Biskoppens Fogde pâ stallet. Att Martinus var präst ser man af en kalk, som visar sig midt i korset. I Bredsätra socken, söder om öfra Sandby, är ett kors, hvarpâ man läser namnet Sune. Men om dessa och dylika

Bibliographic information